Blood mountain
/ Allmänt
Nu kommer det stora inlägget om mens! Eller nej, det gör det inte. Tyckte ändå det var en härlig inledning. Lite kommer det i alla fall att handla om mens eftersom jag har läst dessa tu alldeles nyligen:
Mina första tankar är "heja kvinnor!" och "heja kvinnors skapande!". Fast i ärligehetens namn var "Kvinnor ritar bara serier om mens" lite av en besvikelse. Den är sjukt ojämn. Inte så konstigt kanske när det är så många olika berättare men alltså, någon borde faktiskt ha rensat bort en handfull av serierna pga de håller inte alls måttet. Så betyget blir typ A för temat och idén (eeeh, om det finns någon som inte fattat temat är det alltså mens; olika kvinnor berättar om olika erfarenheter i serieform) men kanske D för själva utförandet (ja, jag jobbar tydligen med den där Bolognaprocessintroducerade betygsskalan). Tur då att "Kunskapens frukt" av Liv Strömquist är en sån jävla fullträff!! Finns ju en tydlig länk mellan seriealbumen, det första blev till som en direkt konsekvens av Liv Strömquists sommarprat 2013. Och, i "Kunskapens frukt" finns en 40 sidor lång mensserie. Ganska klart vilken av mensserierna jag vill rekommendera va? Kolla bara på detta:
Hahaha, älskar'en! (Se mitt korvfinger i bilden som en bonus.) Tydligen är Nos och min nya grej att Scooby ska dyka upp i varje inlägg?! I can live with that.
Är väl inte direkt en nyhet att Liv Strömquist är awsome och att allt hon rör vid blir till guld men alltså, jag blir typ lika överraskad av exakt hur jävla fantastisk hon är varje gång jag läser ett nytt seriealbum av henne. Plus att detta innehåller allt jag är fascinerad av: kvinnor! kön! genus! vetenskap! Inför här och nu ett nytt life goal: bli lika rolig och smart som Liv Strömquist.
Apropå kvinnor och vetenskap, lyssnade på Agnes Wolds sommarprat idag. Mmmm, så mycket intressant i det. Jag vill ju gärna tro att jag har koll på det feministiska läget och att jag åtminstone börjar få koll på det inom den akademiska världen nu när jag jobbat i den ett par år men icke! Så många saker som jag tagit för sanningar som kom på skam. Till exempel att det "är så få kvinnor som söker högre tjänster" och att det är därför det finns förhållandevis få kvinnliga professorer. Har jag fått höra det på min arbetsplats? Svar ja. Har typ tänkt jaja, så kanske det är men det beror väl på strukturer som gör att kvinnor är mindre benägna att söka dem, inte att de är sämre eller mindre intresserade av att göra akademisk karriär yada yada yada. Det i sig är ju deppigt men nästan ännu deppigare är det som Agnes Wold upptäckte, att det visst är många kvinnor som söker, att de är minst lika meriterade som männen, att de ändå inte får tjänsterna. Insert sad face here.
Blir orimligt sugen på att ta reda på om det ser likadant ut inom mitt fält. Och, direkt efter att jag lyssnat färdigt på programmet beställde jag den här tröjan:
Tänker att jag, fram till att jag undersöker den där statistiken, ska dra ett litet, litet strå till stacken genom att sporta den när jag undervisar och går på möten med medelålders manliga akademiker.
