Geeking out in England (part 1)

/ Böcker
Håll i hatten för detta kan vara början på en lååååång rad inlägg. Det måste bli så om en varit på nördresa till London och Oxford. Medan jag väntar på alla bilder som mina medresenärer tagit (till exempel No) så att höjdpunkterna kan göras rättvisa (oh them höjdpunkter, så många) kommer den lelle redovisningen av vilka böcker jag införskaffade. Tadaaaa!
We should all be feminists av min favvo Chimamanda Ngozi Adichie köpte jag på Brick Lane Book Shop i London. Den är en liten tunnis men jag har höga förväntningar på den. Från Waterstones i Oxford fick jag med mig en hel hög med böcker. Det började med att jag högg tag i We are all made of molecules av Susin Nielsen eftersom den hade fått ett helt eget bord på barn- och ungdomsavdelningen. Då kom en av de härligaste bokförsäljarna jag träffat förbi (hon hade grönt hår och vidhöll att hon egentligen var en sjöjungfru). Hon sa att hon älskälskade den boken så självklart var jag tvungen att fråga om fler tips. Jag fick inte bara bra tips utan också bra pratstund och bonusinfo om böckerna och författarna. Till slut köpte jag alltså också More than this och A Monster Calls av Patrick Ness (den sistnämnda är dock ett samarbete mellan just Ness, avlidna Siobhan Dowd och illustratören Jim Kay), Half bad av Sally Green och Cruel summer av James Dawson.
 
Den sista boken på bilden är The Girls of Slender Means av Muriel Spark. Henne har jag velat läsa något av sedan förra gången jag var i London. Äntligen händer det alltså. Jag köpte den på Blackwell i Oxford, där jag faktiskt också slog till på en annan bok, från den spexiga hyllan "Don't judge a book by its cover". I den stod alltså bara böcker med fula omslag MEN de var alla inslagna i brunt papper och hade försetts med en kort beskrivande text. Självklart valde jag boken med beskrivningen "For fans of John Green and in the tradition of The catcher in the rye. A beautifully written coming of age novel". Lovande va? Ja fast nä. För när Hilda läste beskrivningen sa hon direkt: "jag tror det är The perks of being a wallflower". Och ja, det var det:
Synd bara att jag 1) har läst den 2) har boken, dessutom den versionen med snyggare omslag och 3) redan var tillbaka på vårt Bed and Breakfast och inte kvar i bokaffären. Oh well, jag skänkte den till No som förvisso har läst den men inte har något eget ex (kommer mitt ex att komma tillbaka till mig nu??).
 
Bonusfakta om Blackwell: I filmatiseringen av The Oxford Murders (som vi självklart tittade på whilst in Oxford) springer Martin (Elijah Wood) och professor Seldom (John Hurt) in på Blackwell för att leta reda på en bok som de tror kan hjälpa dem att lösa mordgåtan som filmen handlar om. Yay för att se platser från böcker och filmer i verkligheten. Obs, detta var mycket vanligt förekommande i Oxford och själva anledningen till vårt besök där, heh.
 
/Kajsa
 

Bokklagomur

/ Böcker
Det kanske är taskigt att klaga på en bok innan en har läst färdigt men jag har försökt hålla detta inom mig och det.går.inte. Två tredjedelar in i The Paying Guests av Sarah Waters är jag nära psykbryt. Vill först och främst klargöra att jag verkligen gillgillade The Night Watch, Fingersmith och Tipping the Velvet. The Little Stranger, not so much. Men ett bottennapp av fyra är ju ändå rätt bra statistik. Ergo, hade höga förhoppningar på The Paying Guests men nej.
 
1. Den är tråkig. Fyra personer som softar runt i ett hus gör ej en spännande eller intressant bok. Viktig lärdom. Tänkte att Sarah Waters helt enkelt inte hade någon historia att berätta utan mer en setting hon gillade, typ "1920-tal", "London", "societet på dekis", "lesbisk affär". Okej, kanske låter lite mysigt men det räcker inte för en bok på 500+ sidor. Det blir dock värre! Jag hade kunnat leva med långsamt Londonmys men vänta, nu kommer punkt två på mina lista med invändningar.
 
2. Sarah Waters använder sig av ett berättargrepp som borde dö. Vilket? Borde kanske ha en spoilervarning här men struntar i det. Varför? Finns inte mycket att spoila. Två av huvudkaraktärerna "råkar" alltså döda en tredje, i självförsvar, men ringer förstås inte polisen. Chocken!! Nu har jag ju som sagt inte läst färdigt boken men baserat på händelseutvecklingen efter "mordet" har jag på känn att Sarah Waters tror att hon ska kunna förnya det här berättargreppet på ett spännande sätt. Well I've got news for you Sarah: det går inte! Det spelar ingen roll hur många twists du slänger in, låter mordoffret återuppstå eller förvandlar mördarna till paddor som straff. I samma stund som du bestämde dig för att använda "mord av misstag"-greppet dödade du också möjligheten till en bra bok.

Återfunnet: barndom

/ Böcker
Nu blåser nördvindarna för fullt och jag har snöat in som fan på en bokserie. Det hela började med att jag och Anna (lägg namn på minne pga tänker tvinga henne gästblogga här någon gång. Nej, Anna. Du får inte blogga om Benedict Cumberbatch.) såg om filmatiseringen av denna series första bok för några dagar sedan. Vilken serie är det då jag talar om? Jo, Philip Pullmans Den mörka materian-triologi. 

Vi blev betagna av återupptäckten av filmen och en aning upprörda över att det alrig gjordes en uppföljare. Väldigt konstigt pga väldigt bra film! Ge mig en värld där människor och djur delar ett magiskt band och du har min själ föralltid. (Se även: böckerna om Eragon). För er som inte har läst dessa böcker eller sett filmen, så har alla människor en daimon - ett djur som en delar ett magiskt band med och som en lever tillammans med livet ut. Hur fint? Väldigt fint. För att hantera smärtan av att inte ha en daimon, har vi utfört olika tester på internet för att få fram vilket djur vår daimon skulle ta skepnad av. Daimonerna byter nämligen skepnad under barndomen för att sedan ta en fast form efter puberteten. Jag skulle gärna vilja ha en daimon i form av en varg eller en örn. Kanske helst varg, för då skulle vi kunna springa i skogen tillsammans och det skulle vara fett + mysig att kura upp sig mot + bad ass.

Vill du också veta vad din daimon skulle anta för skepnad? Gör som jag och Anna - en jäkla massa tester!
T.ex här, här eller här
 
Tumblr är ju också ett fint forum för den som snöat in på valfritt ämne och vill nörda loss. Har börjat följa ett flertal bloggar och alltså GOD BLESS, fanarten i denna fandom är sänd från ovan, förstklassig, ypperlig, finfin och så jävla kvalle! 

Kolla bara!
    
Denna grymt snygga indiska version av några av karaktärerna. Flera finns att finna på bloggen som är länkad via bilderna. 

Älskar alla som ritar egna karaktärer så himla mycket. 
      
 
Funderade lite på hur ens daimon skulle påverkas av att människan är trans. Hittade andra likasinnade
        
 
Ursäkta ljudet av mitt hjärta som brister. 

         
 
Slutsats läs böckerna pronto!